Dåtid – Nutid

Tänkte skriva några korta ord om rollspelshobbyn. Mina egna tankar och inget jag har bevis eller någon källa för utan helt baserat av min egen känsla och tanke.
När jag började spela rollspel på 80-talet så var det betydligt större. Eller var det så? Jag fick min första kick av en skolpsykolog. Jag var en ganska stökig och antagligen vad de kallade ett problembarn. Inte så att jag slogs och så. Nästan tvärt om. Men jag behövde stöd. Det löste skolan på det sättet man gjorde då. Man fick inte vara med de andra i klassen utan hade timmar varje dag då man slussades runt. Ibland i en annan klass, ibland hos OBS-Fröken och ibland hos skolpsykologen.
Första gången hos skolpsykologen pratade vi en del och sedan frågade hon mig om jag hade spelat Dungeons and Dragons. Jag hade aldrig hört talas om det men blev väldigt nyfiken på vad hon berättade och provade gärna.
Sedan spelade vi DnD några gånger men jag funderade aldrig på att det var något man kunde göra någonannastans med kompisar eller så.
Så en dag när jag och min bror var i leksaksaffären på Caroli City i Malmö så var där några där som visade ett nytt spel. Drakar och Demoner. Jag och min bror köpte det och för att göra en lång historia kort så fastnade vi direkt.
Men för att återgå till min poäng. Var det verkligen en större hobby i Sverige på 80-Talet. Nä det var det nog inte. Rollspel hade nog sina glansdagar utvecklingsmässigt då men inte på antalet spelare. Inte i Sverige, Inte i Malmö.
Man var iallafall mer anonym. Lite kan man ju skylla bristen på sociala media såklart.
I min första spelgrupp var det jag och min bror samt en kompis till mig som var aktiva. Då levde man rollspel. Hela dagarna gick åt att prata rollspel och att skapa rollspel. Och givetvis och att spela rollspel.
Sedan har gruppen förändrats en del genom åren såklart, Folk föll ifrån och nya kom till. Men mängden med folk man kände till som spelade var väldigt få. Egentligen kände jag nog inte till någon annan som spelade som inte var i vår grupp. Andra spelare kände man inte. Visst man träffade folk som köpte spelen i spelbutiken. Ja jag vet det låter konstigt men det fanns butiker som endast hade rollspel, Inte bara något tillägg till deras egentliga utbud.
Jag vet att jag och min klasskamrat som jag spelade tillsammans med en dag på skolan såg ett CoC karaktärsblad på en anslagstavla och vi funderade mycket på vem som hade satt det där och ifall det fanns fler spelare men listade aldrig ut det.

Längre fram på 80 talet in på 90 talet tog det mer fart och spelkonvent blev vanligare, Framförallt att man åkte på dem. Mycket berodde det på att jag lärde känna andra spelare när jag gick med i Tolkiensällskapet i Malmö. Det spelades massor av olika system och det sprutade ut saker. Det var däremot fortfarande en väldigt sluten grupp av spelare och inget som syntes utåt.
Jag skulle tippa på att när Sverok drog igång och framförallt när Vampire dök upp som det blev vanligare och mer öppet med rollspel och helt plötsligt spelade alla rollspel.
Det är också i den eran som jag anser att hobbyn dog…. Vampire och dess storytelling system passade aldrig mig och dessutom banade det vägen för mer freeform och någonslags teater utförd av svåra, mörka, känsliga vilsna ungdomar.
Det var inte längre spelandet runt bordet med tärningar som var fokus utan hur man var klädd och att man måde generellt dåligt.

Efter det så följde en del år för mig som var väldigt torra på spel. Och inte bara jag. Det kändes som om allt spelande drogs tillbaka in i gruvorna där det gömde sig på 80 talet. Det spelades säkert fortfarande men inte så synligt. Bolag efter bolag av speltillverkare gick i graven. De stora jättarna försvann och med dem utgivningar av nytt matrial.
Det som överlevde var Dungeons and Dragons som numera ägdes av den framgångsrika utgivaren av Magic, Wizard of the coast. Som dessutom ägs av leksakstillverkaren Hasbro.

Men hur ser det ut nu då?
Gamla spel dammas av och en del kommer i nya version. Vi har sett en ny version av Twilight 2000 med en story som passar mer in i det politiska klimaten som gäller nu. Dungeons and Dragons är uppe i version 5. Svenska Mutant är släppt av ett nytt företag i en helt annan stil men med samma sköna känsla. Det kommer nya rollspel både Svenska och utländska, Monte Cook släppte sitt Numenera. Och så vidare. Det känns som om det finns en ny driv i branschen. Om det beror på att vi som spelade på 80 talet nu har gått igenom familjestadiet och våra barn är så stora så att vi har samvete att lägga tid på spelande igen?
För min egen del så spelar jag i en grupp som spelar varannan torsdag och i en annan grupp som spelar så ofta vi kan. Vi spelar Dungeons and Dragons och Call of Cthulhu samt sneglar på en del andra spel.
Utbudet att köpa spel i butik är fortfarande ganska dåligt men mängden med internetbutiker gör att det faktiskt fungerar.

Så för att återgå till var jag började. Var hobbyn större på 80 talet? Jag tror utbudet var större. Alla gjorde rollspel. På allt. Det var inget ovanligt att filmer och TV serier blev spel. Vi har sett sådana ”mästerverk” som Ghostbusters. Dr Who, Indiana Jones, Star Trek, Star Wars och James Bond. Det ända som har haft någon framgång av dem är nog Star Wars som kom ut i nyversioner alldeles nyligen. Så mängden spel var större men knappast kvaliten. Några få av spelen (De största) finns fortfarande kvar och spelas men väldigt många har fallit i glömska.
Svårt att bedömma om det är större nu. Vi kan väl iallafall säga att vi är inne i en ny och ganska ljus era. Det spelas som aldrig förr och det produceras som det inte har gjorts på evigheter. Och med en hög kvalite.
Det är med stor entusiasm och glädje jag ser på framtiden och när jag för bara 5-8 år sedan trodde att rollspelandet var dött till förmån för Online datorspelande nu ser en helt annan framtid.

Rollspel är tillbaka och tillbaka i full effekt…

Mutant År Noll

mutant_ar_noll_opt

Tänkte skriva några ord om rollspelet Mutant År Noll. Tror inte jag skall ge mig på att kalla det en recension men några tankar om spelet vill jag ändå delge.

Historiskt sett så startade resan Mutant tidigt 80-tal. Vi spelade Drakar och Demoner som mest just då. Vi köpte den lockande boxen Mutant ganska omgående det kom ut. Efter att bara spelat Drakar och demoner så var detta en enorm skillnad.
Nu tänker jag inte grotta ner mig för mycket i Mutants historia utan det var Mutant År Noll vi skulle prata om. Men lite kort kan det sägas att det kom några versioner till. Det som kallades Mutant 2 var väl egentligen det som vi spelade mest men det kom även ett Cyberpunk inspirerat Mutant och sedan ett Mutant rymd och sedan slutligen ett Mutant Chronopia innan Äventyrsspel stängde sina portar.
Ett antal senare i ett första försök att sparka igång rollspelshobbyn igen så släppte ett företag med det fyndiga namnet Järnringen Mutant ”Undergångens arvtagare”
Min personliga inställning till dem var att det var mer kult och häftigt än bra egentligen. Idag säljer Mutant UA sina out of print böcker för enorma summor.
Alldeles nyligen kom däremot ett företag som kallar sig Fria Ligan ut med ännu en version av Mutant. Kallat Mutant År Noll. Fria Ligan har en del andra spel på sin lista också. Spelet om Morwhayle, Svavelvinter och Coriolis men nu har de alltså tagit tag i Mutant.
Bakgrunden är både mer styrd och alldeles öppen på samma gång i en märklig kombo. Jag tänker bara beröra storyn i korthet eftersom den innehåller så mycket hemligheter för spelarna. I stort är det samma som tidigare versioner av Mutant. Världen har gått under. Mestadels av en mystisk sjukdom men i efterdyningarna av den så har givetvis krig och människors elakheter spelat in.
Människorna bor i bosättningar kallade arker där det råder en form av hirarki och det är viktigt att mutanterna där samarbetar mot gemensama mål för att utvecklas och överleva. Mutanterna har funnits där så länge de minns. det föds inga fler barn och ingen vet riktigt varför. I arken finns ”den gamle” han är den som fortfarande har lite koll. Den som kan lite om världen innan katastrofen. Dessvärre är han just som namnet antyder, gammal och dessutom sjuk och döende.
Det som behövs för att överleva också är vatten och krub något som inte finns i något överflöd direkt. Detta är settingen för spelets början.
Något måste göras och det är upp till spelarna att ta tag i situationen.
Det var bakgrunden lite kort. Vad det gäller reglerna var jag först lite skeptisk men har nog vänt lite. Skall sägas att jag har bara läst reglerna och inte spelat med dem så det kan vara lite svårt att ha full koll.
Men i stort fungerar det att man har ett grundvärde, ett färdighetsvärde och eventuellt ett prylvärde om man använder en pryl. Detta blir tre set om sexsidiga tärningar som man slår. Det följer med special tärningar men i grund och botten är det bara vanliga sexsidiga tärningar med andra symboler på ettor och sexor. En symbol för lyckat och en symbol för misslyckat slag.
Man behöver minst en lyckad symbol för att defintivt klara situationen men även misslyckat kan man lyckas med vad man vill det finns bara en risk att det har otrevliga konsekvenser.
Skulle man misslyckas men vill gärna lyckas kan man pressa sitt slag. Då slår man om alla tärningar som inte är ettor eller sexor. Det finns såklart faror med detta. Man kan bli skadad eller utveckla mutationer.
Sina mutationer triggar man med mutationspoäng. Man får mutationspoäng genom att misslyckas med sina pressade slag.
Det var reglerna och bakgrunden i korthet.
Om jag skall försöka summera ihop det. Jag blev väldigt possitivt överraskad av detta rollspelet och ser fram emot att spela det vid första chans jag kan få. Jag gillar hur de har fångat känslan i Mutant. Jag tycker också om att de har underlättat väldigt mycket för en spelledare genom regel och systemet för äventyr där man kan om man vill faktiskt spela ett helt oförberett äventyr endast med den hjälp som finns i böckerna eller med de kort som följde med boxen.
Jag gillar också systemet för mutationer och hur de fungerar. Det skapar känslan av att mutationen är något okontrollerbart och farligt men också ett mäktigt hjälpmedel.
Det har redan kommit ut en hel del tillbehör och extra miljöer och det ryktas om ännu fler på väg. Kan tänkas att jag gör en separat text om Genlab Alpha som är boxen där de muterade djuren introduceras. Vet också att de har pratat om tillbehör som behandlar robotar och icke muterade människor bland annat.
Viva La Traffaut……

Städer i Rollspel

Städer har alltid haft en central plats i rollspel. Oavsett vilken genre eller vilket system man spelar så är staden där. Det är där man vilar upp sig, byter saker man har hittat under äventyret, Köper förnödenheter, Skaffar sig kunskap eller har sin bas. Många är de städer som jag har genom mina äventyr besökt. Många är de städer jag har befolkat och beskrivit under mina sessioner som spelledare.
Vilka är era favoritstäder? Jag har svårt att välja en favorit men har ett par som jag tycker förtjänar ett omtalande.
Eftersom jag har mina tidiga år i de Svenska rollspelen så är det några städer som verkligen står ut och som förtjänar att omnämnas. Jag kommer skriva om ett flertal av dessa städer men börjar här.
mutantlogo
Hindenburg, 
Det går ju inte att skriva om städer i rollspel utan att nämna denna städernas stad. Många äventyr har haft sin början där. Hindenburg släpptes som stad till Mutant och var en bit civilisation i en annars ganska så förstörd och laglös värld. Hindenburg fanns lite i periferin ganska tidigt men fick sitt genombrott i modulen ”Efter Ragnarök” där Pyri samfundet noggrant beskrevs. Med sin egen nationalsång. Där blev också en mer civiliserad värld beskriven och Mutant tog ett nytt kliv och blev lite av ett nytt spel där mycket förändrades. Jag tror att det som mest folk kommer ihåg från Hindenburg var nog ”Club Spetsnasse” med det muterade vildsvinet som barägare. Där gjordes många skumma affärer kan jag säga. Eller Svarthands bar som ägs i hemlighet av underrättelsetjänsten.  Allra först tror jag att jag gjorde bekantskap med Hindenburg genom äventyret ”Nekropolis, Den grå döden Del 1” Inte för att man är mycket i Hindenburg där men man börjar där och man träffar Traffaut som arbetar för Pyrisamfundets underrättelsetjänst och även träffar man affärsmannen Nicolas fån Rijn.
Modulen som Hindenburg fick sitt genombrott i är genomtänkt och bra. Jag vet att vi hade mycket nytta av den och många idéer till äventyr framkom genom att sitta och bläddra och läsa i den.
Det var ifrån Hindenburg som civilisationen bredde ut sig. Det fanns gott om andra spännande städer i Mutant världen men ingen så genomarbetad som Hindenburg. I senare versionen av Mutant framträdde andra städer mer. Det fanns ett par mer eller mindre omtalade städer. Nekropolis som min sin spännande historia och farliga miljö och Nordholmia och dess starka inflytande från Psi-Mutanterna och Järnringen.
Det kändes som om man med ganska korta beskrivningar försökte fånga spelarna och utmana spelledaren att skapa själv. Beskrivningarna av Hindenburg är ganska kortfattade men nog för att sätta igång tankarna för att skapa många timmars kul.
Det var en härlig blandning av Över och underklass. skojiga butiker och etablissemang. Ylrockarna hade sina klubbar där de olika hunddjuren samlades klädda i nitar och läder och ylade kapp till tung musik. Eller varför inte stampen där harar, kaniner och andra som gillar att stampa takten trummade på till ett skönt beat. De rika tog färjan över till Casino Nancy där de njöt av de förnämaste maträtter och spenderade kvällen/natten i extrem dekadens med spel och annat.
Det beskrevs även en del av de tidningar som kommer ut i Hindenburg, Imperiets Röst är Kejsarens organ för att publicera tal och regelverk. PolisGazetten är underklassens tidning mestadels inriktad på sport och skvaller. Enkel text och mycket bilder.
Hoppas ni har lika många minnen av Hindenburg som jag har och jag är säker på att vi alla har upplevt fantastiska äventyr och mycket skoj där. Håll ett öga här så kommer det så småningom en ny text om en annan stad i rollspelens värld. Kanske skriver jag om just er favorit stad vilken den nu än månde vara.
zonen

Första Försöket!

Detta är ännu ett försök från mig för att börja blogga. Jag börjar ofta med en ”Grand Plan” men sedan dör det ut. Låt oss göra ännu ett försök.
Jag är absolut ingen författare och egentligen ganska dålig på att uttrycka mig i text. Grunden till varför jag vill göra detta är för att jag har saknat en Svensk blogg om rollspel. Vet inte om det finns ett behov, De Engelska är ganska bra och de flesta rollspelare idag är väldigt duktiga på Engelska (Man måste vara det eftersom utbudet av Svenskt material är sparskrapat) Men jag tycker ändå att det finns ett behov.

Jag tänker på dessa sidor skriva om mina erfarenheter och händelser i de spel jag medverkar och håller i. Tänker även ge mig på att recensera en del spelprodukter och diskutera spel generellt.
Även en del anekdoter kan komma att hamna på pränt här.

En kort förklaring om vem jag är och varför jag tror mig ha någon slags rätt att publicera en sånhär blogg är kanske på sin plats också.

Jag är lite över 40 år och började spela rollspel i början av 80-talet. Kort förklarat så var jag ett så kallat strulbarn och inte riktigt anpassad för att ha i klassrummet alla gånger vilket lede till att jag fick spendera några lektioner i veckan hos skolans psykolog. Det var så man gjorde då. Jag tror det var i femte eller möjligtvis fjärde klass det började. Hon spenderade ett par tillfällen med att prata lite och sedan gjorde jag lite skolarbete där. En dag så frågade hon om jag visste vad rollspel var? Jag hade ingen aning, Hade aldrig hört talas om det. Hon berättade om Dungeons and Dragons och frågade om jag ville prova. Jag tyckte det var så där kul, Inget speciellt men roligare än lektioner.
Kort därefter var jag och min bror i leksaksaffären och där visades ett nytt spel som hette Drakar och Demoner, Jag berättade för min bror om Dungeons and Dragons och vi bestämde att vi skulle ge Drakar och Demoner ett försök. Vi la ihop alla pengar vi hade och köpte vårt första rollspel. Den nu myt omspunna blå boxen.dod82 Min bror höll i det första äventyret och hade byggt alla kartorna till äventyret ”Bland Alfer och Troll” i lego och vi spelade med legogubbar. Vi hade helt enkelt skitkul och ganska snart hade vi introducerat detta till våra kompisar och vi var ett gäng som spelade varje ledig stund vi hade.Detta var min början till rollspelandet och det finns massor med historier som jag säkerligen kommer återvända till under resans gång.

Hoppas ni orkade läsa och att ni kanske är intresserade av att hänga kvar.